Demokrati och demokratiska principer inom EU
Ordet Demokrati kommer från Grekland och betyder Folkstyre. Vi vet att ordet Demokrati har funnits i Svenskan sedan 1596. Demokrati är sammansatt av de två beståndsdelarna δῆμος, demos som betyder ”folket” och κράτος, kratos som betyder ”styre”. Motsatsen till demokrati är diktatur, vilket innebär att ett enskilt parti eller en diktator har den absoluta makten. Medborgarna har inte heller någon egen makt att kunna påverka vem eller vilka som leder makten.
Egentligen finns ingen vedertagen definition av ordet eftersom många har egna uppfattningar om vad ordet betyder. Många sammanblandar Demokrati med allmän rösträtt eller jämställdhet, att alla ska kunna rösta. Men ordet i sig har egentligen ingenting med synsätt eller moraliska värderingar att göra även om det finns det saker som många är överens om hör ihop med demokrati. Till exempel anser de flesta att alla människor har lika värde och rättigheter, att det bör finnas fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet. De flesta anser nog också att alla bör vara lika inför lagen och att det ska hållas fria val. Men även om någon form av folkstyre skulle finnas innebär inte detta att allt uppräknat ovan ingår i det demokratiska landets lagar. Istället finns det många olika typer av demokratier och många olika nivåer av folkstyre.
När blev Sverige en demokrati?
Eftersom demokrati inte är ett absolut begrepp är det svårt att säga exakt när Sverige blev en demokrati. Redan för många hundra år sedan fanns en riksdag i Sverige med representanter för de fyra stånden. Sverige fick dock inte allmän rösträtt för män förrän 1909 och kvinnor kunde inte rösta förrän 1921. Man brukar därför säga att Sveriges väg mot demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att det svenska partiväsendet utformades.
Indirekt eller representativ demokrati
Sedan 1990 är mertalet länder i världen demokratiska. Alla länder är i större eller mindre grad indirekta eller representativa demokratier. I en direkt demokrati skulle folket själva, utan representerar bestämma över landet. Alla länder har en regering och även någon form av riksdag eller parlament som bestämmer om och genomför lagar. Så är det också i Sverige där befolkningen ger partier mandat genom sina röster i riksdagsvalen.
Direkt demokrati
Ett av de mest demokratiska länderna i världen är Schweiz, där både många små och stora lagar och förändringar implementeras i landet genom att folket genomför folkomröstningar. Ett 20-tal folkomröstningar sker i landet och direkt demokrati är grundtanken i Schweiz system. Medborgare kan själva ta upp egna frågor och lägga förslag genom medborgarinitiativ vilket även det är ett verktyg för direkt demokrati.
Demokrati inom EU
Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon, Portugal, av EU-länderna den 13 december 2007. Lissabonfördraget är en omarbetning av den Europeiska institutionen som upprättades i Rom 2004. Innehållet i det nya fördraget var i stora drag detsamma som det äldre, men man förtydligade och underströk en rad viktiga punkter. En av de utmärkande dragen i det nya fördraget var att demokrati, säkerhet och jämställdhet stärktes. I Lissabonfördraget understryks att EU styrs av demokratiska principer. Demokratiska principer betonas i en särskild del i Lissabonfördraget där olika typer av demokratisk principer och styrning definieras, som principen om jämlikhet, representativ demokrati samt deltagardemokrati.
Eus grundsyn på demokrati
I Fördraget om den Europeiska Unionen, eller FEU, som reglerar EU:s grundläggande konstruktion och mål kan man läsa i artikel 2:
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
Tydliggörandet i Lissabonfördraget av EU:s grundläggande demokratiska grundsyn bör framförallt betraktas som en reglerande motvikt i förhållande till Eus beslutsprocesser. Det organ som främst beslutar om lagar och förordningar i EU som berör demokratiska spörsmål är EU-parlamentet. Därför kan förtydligandena i Lissabonfördraget ses som en vägledning för EU-parlamentet.
Principen om demokratisk jämlikhet kodifieras i artikel 8 i EU-fördraget. Här fastslås att alla unionens medborgare har rätt till lika mycket uppmärksamhet från unionens institutioner. Här stadgas även att alla medborgare i hela EU anses vara EU-medborgare och att de skall kunna ha medlemsskap i EU vid sidan av sitt nationella medborgarskap.
EU som indirekt demokrati
EU har valt att använda sig av det mindre vanliga ordet, representativ, istället för indirekt, om sin form av demokrati. Sverige är en indirekt demokrati då folket utser representanter som fattar beslut i folkets namn. Däremot kan direkt demokrati förekomma på en nationell nivå genom främst folkomröstningar. Dessa möjligheter finns dock inte i EU som är en helt och hållet representativ demokrati. Detta fastslås i I artikel 10 (8a) i EU-fördraget. Här är det fastslaget att EU:s arbetssätt skall bygga på just representativ demokrati. Här betonas att medborgarna företräds direkt på unionsnivå i Europaparlamentet. Den demokratiska ordningen fastställs genom att medlemsstaterna företräd i Europeiska rådet av sin stats- eller regeringschef och av sin regering i rådet. Medlemsstaternas företrädare anses demokratiskt ansvariga både inför sina nationella parlament och inför sina medborgare.
I Lissabonfördraget får Europaparlamentet och Europarådet en mer jämlik ställning vilket skyddar både EU:s och medborgarnas demokratiska rättigheter. Dock skall påpekas att EU-medborgarna endast får välja representanter till EU-parlamentet och ej till EU-rådet eller till andra viktiga institutioner. Därför är den demokratiska ordningen som indirekt demokrati för medlemsmedborgarna direkt knuten till just EU-parlamentet. Medborgarnas regeringar har dock inflytande över andra instanser. Men detta betyder också att det ej finns möjlighet till ansvarsutkrävande på den europeiska nivån.