Vi skriver om demokrati och EU!
Lissabonfördraget en hemsida om EU & om demokrati inom EU
Om Lissabonfördraget och om Demokrati
Den här sidan handlar om Lissabonfördraget, om EU:s organisation och arbetssätt i allmänhet, samt om demokrati och demokratiska frågeställningar.
Besök sidorna för att få lära dig allt om hur EU fungerar och om hur demokrati fungerar inom EU. Vad kan du själv göra för demokratin som EU-medborgare? Läs vidare så får du veta.
Viktigt om hemsidan, OBS:
Den här sidan är INTE kopplad till EU, någon myndighet eller organisation. Vi som har gjort den här sidan har som syftet att förenkla information så att den blir lättillgänglig och lätt att förstå.
Vi som arbetar med sidan gör det ideellt och har ingen som helst avsikt att göra någon som helst propaganda eller liknande.
Samarbeten och förslag
Vi som arbetar med hemsidan Lissabonfördraget arbetar helt ideellt och är inte bunden till någon. Du får gärna kontakta oss med dina idéer, vi är öppna för alla typer av samarbeten.
Om du har förslag till hemsida, vill skänka ett bidrag eller vill samarbeta med oss på något sett så är du välkommen att kontakta oss. Det gör du genom sidan ”kontakta oss”.
Vad är Lissabonfördraget?
I Lissabonfördraget står vad EU kan och inte kan göra och hur EU-länderna ska arbeta tillsammans. Lissabonfördraget är en omarbetning av den Europeiska institutionen som upprättades i Rom 2004. EU sammanfattar själv de viktigaste förändringarna som:
”Mer makt till Europaparlamentet, enklare omröstningsregler i rådet, medborgarinitiativet, en permanent ordförande i Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny utrikestjänst.”
Varför tillkom Lissabonfördraget?
Redan i Nicefördraget 2001 hade ett framtida behov tydliggjorts av att fortsätta reformera unionens rättsliga struktur eftersom EU stod inför en utvidgning. Särskilt såg man detta behov efter utvidgningen 2004. Den 21 juni 2007 samlades Europeiska rådet i Bryssel för att nå en uppgörelse om grunderna för ett nytt fördrag. Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon, Portugal, av EU-länderna den 13 december 2007.
För att kunna träda i kraft måste alla Europeiska unionens medlemsstater ratificera fördraget i enlighet med sina egna konstitutionella bestämmelser. Dock krävdes en omröstning i Irland på grund av landets konstitution. Den 12 juni 2008 röstade en majoritet på 53 % mot fördraget. Den 2 oktober 2009 hölls en ny folkomröstning i Irland vilket resulterade i en majoritet på 67 % för fördraget. Först då kunde Lissabonfördraget träda i kraft, vilket det gjorde den 1:a december 2009.
Stärkta och tydliggjorda rättigheter
Lissabonfördraget behöll de flesta av de institutionella förändringar som redan fanns med i den äldre konstitutionen som ordförande för Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny mandatfördelning för Europaparlamentet. Innehållet i det nya fördraget var i stora drag detsamma som det äldre, men man förtydligade och underströk en rad viktiga punkter.
Även om många nya paragrafer tillkom så ändrade man snarare formuleringar och underströk detaljer än att omforma nytt innehåll. På en rad punkter gjordes förtydliganden, som om lika institutioners förhållande till varandra, arbetssätt och om demokratisk ordning med mera. En stor förbättring var att grundläggande rättigheter stärktes genom att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna nu erhöll samma juridiska status som fördragen.
Stärkt gemensamt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete
En viktig del av det nya fördraget var att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, stärktes genom att flera olika befattningar slogs samman till ”Utrikesrepresentanten” eller ”Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik”. Detta är en hög befattning inom EU som utses av Europeiska rådet. Utrikesrepresentanten är vice ordförande i Europeiska kommissionen, ordförande i rådet för utrikes frågor samt leder och ansvarar för Europeiska utrikestjänsten. Den ursprungliga representanten var en tjänst som infördes i och med Amsterdamfördraget 1999. Men genom Lissabonfördraget slogs denna tjänst samman med andra tjänster.
Tidigare hade EU haft ett halvårsvist roterande ordförandeskap
för Europeiska rådet som delats mellan medlemsstaternas stats- och regeringschefer. Men denna tjänst ersattes med en ordförande. Perioden för nyval blev nu efter två och ett halvt år.
Nya befogenheter enligt Lissabonfördraget
Lissabonfördraget innebar att den Europeiska Unionens befogenheter delas in i tre kategorier. Detta innebära att vad Unionen får göra och vad medlemsländerna får göra specificeras till tre huvudkategorier:
Exklusiv befogenhet:
Detta är den mest långt gående befogenheten och innebär att enbart Unionen själv får lagstifta och anta bindande rättsakter. Medlemsstaternas befogenheter begränsas därigenom till att endast tillämpa unionens beslut.
Delad befogenhet:
Medlemsstaterna har befogenheter att själva lagstifta så till vidare att unionen inte redan har lagstiftat på området i fråga.
Stödjande befogenhet:
Stödjande befogenhet innebär att unionen har möjlighet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas politik men kan inte stifta lagar inom området ifråga.
EU:s institutioner:
Lissabonfördraget innebar att Europeiska rådet och Europeiska centralbanken blev egna institutioner. Därmed ökade unionens institutioner från fem till sju. Nya förordningar enligt lagstiftningsförfaranden innebar att Europaparlamentet erhöll samma lagstiftningsstatus som Europeiska Unionens råd. Parlamentets antal mandat fastställdes till 750, exklusive talmannen. Medlemsländernas medborgares demokratiska rättigheter kan på så vis sägas stärkas då Parlamentet och Rådet erhöll samma status. Dessutom antogs nya regler angående öppenheten i rådet. Detta innebar att sammanträdena blev öppna för allmänheten då lagstiftning diskuterades eller antogs.
Stärkta medborgarrättigheter.
I Lissabonfördraget förekommer den 54 artiklar långa ”rättighetsstadgan” som fastslår medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Även ett europeiskt medborgarinitiativ skapades, vilket möjliggör för unionsmedborgare att kräva lagförslag från kommissionen.
Frihet, säkerhet och rättvisa
Där Lissabonfördraget gjorde mest ändringar och förbättringar var inom ”Området med frihet, säkerhet och rättvisa”. En tidigare pelarstruktur ersattes med en mer enhetlig struktur. Politikområdet omfattar bland annat asyl- och flyktingpolitik, polisiärt och straffrättsligt samarbete och Schengensamarbetet och ett överstatligt samarbete inleddes dessa områden.
Kritik mot Lissabonfördraget
Även om demokratiska rättigheter och en mer samordnad politik inom rättspolitiska frågor stärks, så finns även en del kritik mot Lissabonfördraget. Exempelvis valde Storbritannien, Irland och Danmark att stå utanför vissa samarbeten. En del kritiker menar att Lissabonfördraget skapar ett ännu större och överstatligt EU, samt att medlemsstaternas rättigheter till lagstiftning inskränks genom att de ej skall skapa egna lagar där EU redan har lagstadgat.
Oavsett kritik måste man nog tillstå att EU:s medborgare nu kommer närmare EU än någonsin tidigare. Just Lissabonfördraget har ju skapat möjlighet för en miljon medborgare i medlemsstaterna att själva kunna be EU-kommissionen att skapa nya lagförslag.
Blogg
Så populärt är det med solenergi i EU
I EU producerar man 16,7 GW solenergi årligen. Men hur vanligt är det med solenergi i Europa, och ligger Sverige i framkant när det kommer till att satsa på solceller och solenergi? Det tar vi reda på i den här artikeln, som är en heltäckande resurs för hur det fungerar med solenergi i Europa.
Hur vanligt är det med solceller i EU?
Allt fler EU-länder väljer att satsa på solenergi. För att Sverige och resten av EU ska klara av de miljömål som man beslutat ska gälla fram till år 2030, är det viktigt att fossil energi ersätts med förnybar energi. Solceller har därför blivit mycket populärt inom EU, och inte bara av miljöskäl.
Nedan presenterar vi siffror på hur alla EU-länders MW-peak-värden har ökat sedan 2005. Det MW-peak-värde du träffar på i tabellen nedan ett mått på alla EU-länders maximala produktion av solenergi när ideala förhållanden råder.
Läs mer: Detta gör EU-parlamentet
Så mycket solel produceras i EU – land för land
| Land | 2005 (MW-peak) | 2010 (MW-peak) | 2015 (MW-peak) | 2019 (MW-peak) | |
| 1 | Tyskland | 1,910 | 17,370 | 39,763 | 49,016 |
| 2 | Italien | 46 | 3,478 | 18,924 | 20,864 |
| 3 | Storbritannien | 11 | 75 | 8,918 | 13,616 |
| 4 | Frankrike | 26 | 1,054 | 6,578 | 10,576 |
| 5 | Spanien | 58 | 3,808 | 4,774 | 9,233 |
| 6 | Nederländerna | 51 | 97 | 1,405 | 6,924 |
| 7 | Belgien | 2 | 787 | 3,228 | 4,530 |
| 8 | Grekland | 5 | 205 | 2,613 | 2,794 |
| 9 | Tjeckien | 0 | 1,953 | 2,083 | 2,100 |
| 10 | Österrike | 24 | 103 | 935,3 | 1,661 |
| 11 | Rumänien | 0 | 2 | 1,325 | 1,386 |
| 12 | Polen | 0,3 | 2 | 87 | 1,317 |
| 13 | Ungern | 0,2 | 2 | 138 | 1,277 |
| 14 | Danmark | 3 | 7 | 783 | 1,080 |
| 15 | Bulgarien | 0 | 17 | 1,021 | 1,065 |
| 16 | Portugal | 3 | 131 | 460 | 907 |
| 17 | Sverige | 4 | 10 | 130 | 698 |
| 18 | Slovakien | 0 | 144 | 591 | 472 |
| 19 | Slovenien | 0,2 | 36 | 257 | 222 |
| 20 | Finland | 4 | 10 | 15 | 215 |
| 21 | Malta | 0,1 | 2 | 73 | 151 |
| 22 | Luxemburg | 24 | 27 | 125 | 141 |
| 23 | Cypern | 0,5 | 6 | 70 | 129 |
| 24 | Estland | 0 | <0,1 | 4,1 | 107 |
| 25 | Litauen | 0 | 0,1 | 73 | 83 |
| 26 | Kroatien | 0,5 | 16 | 44,8 | 69 |
| 27 | Irland | 0,3 | 0,6 | 2,1 | 36 |
| 28 | Lettland | 0 | <0,1 | 1,5 | 3 |
Nedan presenterar vi en tabell med värden som visar hur många watt solenergi som produceras per capita, EU-land för EU-land.
Produktion av solenergi i EU per land och capita
| Land | 2011 | 2015 | 2019 | |
| 1 | Tyskland | 304.3 | 489.8 | 590.4 |
| 2 | Nederländerna | 7.1 | 83.1 | 400.6 |
| 3 | Belgien | 165.5 | 286.7 | 395.5 |
| 4 | Italien | 210.5 | 311.3 | 345.7 |
| 5 | Malta | 27.4 | 170.5 | 305.1 |
| 6 | Grekland | 55.8 | 241.7 | 260.5 |
| 7 | Luxemburg | 59.9 | 222 | 229 |
| 8 | Storbritannien | 16.2 | 137.7 | 204.3 |
| 9 | Tjeckien | 186 | 197.7 | 197.2 |
| 10 | Spanien | 91.3 | 106 | 196.7 |
| 11 | Österrike | 20.7 | 108.9 | 187.5 |
| 12 | Danmark | 3 | 138.3 | 186 |
| 13 | Frankrike | 43.5 | 99.1 | 157.9 |
| 14 | Bulgarien | 17.7 | 141.7 | 152.1 |
| 15 | Cypern | 12.5 | 82 | 146.9 |
| 16 | Ungern | 0.4 | 14 | 130.7 |
| 17 | Slovenien | 44.1 | 124.8 | 106.7 |
| 18 | Portugal | 13.5 | 44.3 | 88.3 |
| 19 | Slovakien | 89.8 | 109 | 86.6 |
| 20 | Estland | 0.1 | 3.1 | 80.8 |
| 21 | Rumänien | 0.1 | 66.7 | 71.4 |
| 22 | Sverige | 2 | 13.3 | 68.2 |
| 23 | Finland | 2.1 | 2.7 | 39 |
| 24 | Polen | 0 | 2.03 | 34.7 |
| 25 | Estland | 0 | 25 | 29.7 |
| 26 | Kroatien | 0.1 | 10.6 | 16.9 |
| 27 | Irland | 0.2 | 0.5 | 7.3 |
| 28 | Lettland | 0.7 | 0.8 | 1.6 |
Som du ser ovan är det Tyskland, Nederländerna och Belgien som producerar mest solenergi i Europa. Sverige hittar vi först på plats 22. Det är både konstigt och tråkigt, så man har lika goda förutsättningar att framställa solenergi i Sverige som i norra Tyskland.
Om du är intresserad av att veta mer om hur det fungerar med solceller och solenergi i Sverige, klicka på den här länken.
Så mycket solenergi producerar man i EU kontra resten av världen?
| Land/region |
Produktion av solenergi i MW
|
| Kina | 254 000 |
| EU | 152 000 |
| USA | 75 000 |
| Japan | 67 000 |
Som du ser ovan står EU för en betydande del av solenergiframställningen i världen, räknat i maximal produktion i MW.
Läs mer: Så mycket kostar EU-medlemskapet för Sverige?
Så mycket solel producerar man i EU, jämfört med den totala elförsörjningen
- I EU står solenergi för 4,9 % av den totala energiförsörjningen.
- I Kina står solenergi för 3,9 % av den totala energiförsörjningen.
- I USA står solenergi för 2,8 % av den totala energiförsörjningen.
- I Brasilien står solenergi för 1,7 % av den totala energiförsörjningen.
- I Kanada står solenergi för 0,6 % av den totala energiförsörjningen.
Som du ser ovan producerar man rikligt med solenergi i EU. Men det finns samtidigt en stor förbättringspotential, både i EU och resten av världen.
Vad innebär god kreditgivningssed?
God kreditgivningssed är ett begrepp som står skrivet i konsumentkreditlagen och innebär att ett företag måste tillvara ta dina intressen och inte enbart företagets egna intressen, både före och under ni ingår i ett avtal.
Företaget måste alltid ge dig de förklaringarna du behöver för att kunna förstå vad avtalet ni ingår i faktiskt innebär och vilka kostnaderna för dig kommer att bli. Företaget måste också alltid agera som om krediten har en stor betydelse för din ekonomi.
När gäller god kreditgivningssed?
Eftersom god kreditgivningssed ingår i konsumentkreditlagen gäller det vid de tillfällen som lagen gäller. Det vill säga när ett företag erbjuder dig som konsument någon typ av kredit, det gäller så väl lån som köp på faktura och avbetalning eller kredit.
Vad betyder god kreditgivningssed i praktiken?
En god kreditgivningssed innebär i praktiken att du som låntagare ska kunna få all information från långivaren som du behöver för att kunna känna dig säker på att du förstår vad ert avtal innebär och vad du kommer att behöva betala.
En långivare kan alltså inte komma undan med att skriva ett otydligt och mycket svårförståeligt avtal, som på något sätt kan vara vilseledande för att få kunder att signera avtal som de själva tjänar bra på.
Självklart får långivaren tjäna pengar på att ge ut krediter, det är hela företagsidén, men de får inte göra det på ett sådant sätt så att konsumenterna kan bli lurade. Även när du vill låna pengar utan säkerhet med Enklare.se ska ha dina ekonomiska intressen i åtanke, inte bara att de själva ska tjäna pengar.
Punkter som god kreditgivningssed omfattar:
Förutom förklaringsskyldigheten innefattar god kreditgivningssed mycket annat. Det handlar också mycket om hur företag bör marknadsföra krediter, det ska ske med måttfullhet, får inte vara missvisande och får inte heller ge intryck av att den inte kommer att belasta konsumentens ekonomi.
Information om effektiv ränta ska ges redan vid marknadsföring, och all information som kan vara av betydelse för dig som konsument ska ges innan ni tecknar avtal. Effektiv ränta måste alltid anges, även för lån som har kortare löptid än 12 månader.
Lånens återbetalningstid måste vara rimlig i relation till lånets storlek. Långivare kan inte ge små lån en löptid på flera år för att under en längre period kunna få in mer ränta från låntagaren.
Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation – SEKKI
Inom EU finns en bestämmelse som kallas för SEKKI, som innefattar vilken information kreditorer måste bistå låntagare med inom EU. SEKKI är en blankett som ska finnas med som bilaga till alla lån och där ska du som konsument kunna läsa saker som vilken räntesats som gäller, vilka merkostnader som förekommer och information om ångerrätten för lån.
Så fungerar SEKKI, eller Standardiserad Europeisk Konsumentkreditinformation
Om du någon gång tecknat dig för ett lån har du säkert noterat någonting som heter ”SEKKI”. SEKKI är en standardiserad tilläggsbilaga som innehåller ett flertal ekonomiska begrepp och uträkningar. Men behöver du bry dig om SEKKO, och vad innebär begreppet egentligen?
I den här artikeln fokuserar vi främst på att förklara vad SEKKO är, men vi uppmärksammar även EU:s övriga riktlinjer om lån samt vikten av att jämföra lån.
Vad är SEKKI?
SEKKI står för ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”, och innefattar alla bestämmelser om vilken information som kreditorer måste bistå låntagare inom EU med. Tre av dessa uppgifter inkluderar vald kredittyp, kreditbelopp samt den avbetalningstid som gäller.
7 uppgifter som inkluderas i SEKKI
- Den räntesats som gäller.
- De merkostnader som tillkommer.
- Tilläggstjänster som inkluderas, exempelvis en försäkring.
- Information om ångerrätten för lån.
- Information om huruvida avbetalning i förskott tillåts.
- Information om hur ofta du måste amortera.
- Viktig juridisk information.
Måste man läsa SEKKI-bilagan?
Du behöver inte läsa SEKKI-bilagan om du inte vill, men om du gör så får du en klar bild gällande vilka villkor som gäller. Då många kreditinstitut marknadsför sina lån på ett aggressivt sätt är det alltid en stor fördel att kunna få ta del av objektiv information om de villkor som gäller.
3 tips om du inte orkar läsa SEKKI-bilagan
- Ta reda på vad den totala kostnaden för lån ligger på. Det kan du göra med hjälp av en lånekalkylator, alternativt genom att ringa kundtjänst.
- Ta reda på vilka extraavgifter som tillkommer vid exempelvis försenad betalning.
- Om du tar ett snabblån, jämför alltid den uppläggningsavgift som tillkommer. Detta då uppläggningsavgiften i regel är hög för snabba krediter.
Mer specifikt är det bra att en SEKKO-rapport är ett absolut krav för svenska kreditorer. EU är i många hänseenden en byråkratisk organisation men den standardisering av lagar och regler som pågår, som gynnar oss konsumenter är oslagbar. EU-avgiften menar vi därför är mer än försvarbar, trots att EU-medlemskapet kostar mycket pengar.
Det blir som långivare svårt att fuska när man måste delge låntagaren all viktig information, in i minsta detalj.
Ett konkret exempel: Här är den SEKKI-bilaga som Netonnet tillämpar.
EU:s riktlinjer om lån
Som FI förtydligar bistår Europeiska bankmyndigheten Sverige med riktlinjer gällande krediter som svenska kreditorer måste följa. Även om riktlinjer från EU i Sverige bara är att betrakta som goda råd, kan FI när som helst besluta sig för att omarbeta riktlinjerna till bindande regler.
EU har även som målsättning att alla EU-medborgaren ska kunna ta lån, oavsett i vilket medlemsland de befinner sig i. Banker inom EU får förvisso låna ut pengar till vem de vill men EU gör det svårare för bankerna att säga nej, då de alltid måste motivera det eventuella avslaget.
Läs mer: Det här gör EU-parlamentet
Att jämföra lån inom EU
Att ta hjälp av en låneportal är alltid en bra idé, oavsett vilket EU-land du bor i. Låneportalerna bistår dig med träffsäker information om vilka villkor som gäller, och de låter dessutom långivarna tävla om att ge dig det mest fördelaktiga lånet.
Om du är intresserad av en lånejämförelse på den svenska marknaden, då hittar du mer information om det via den här länken.