Vi lever i en värld där många människor kämpar varje dag för att skapa en bättre tillvaro. Organisationer arbetar hårt för att försöka skapa en värld där alla där alla skall kunna leva där det råder rättvisa, jämlikhet och lika villkor för alla. Dessa organisationer är beroende av stöd från oss alla, direkt och indirekt. Vi måste alla hjälpas åt i vår närhet för att göra det vi kan för att hjälpa de demokratiska krafterna. Hur kan vi då som medborgare i vårt land och som EU-medborgare själva hjälpa till med att stärka demokratin i vårt samhälle? Hur kan vi hjälpa till att skydda de demokratiska krafterna genom vårt eget handlande där vi själva bor och lever? Här är 10 saker du själv kan göra för demokratin:

Rösta

Det viktigaste som alla medborgare bör göra är att vara aktiv under valen och engagera dig i dom. Varje röst är viktig. Tillsammans skapar många små röster tyngd och gör skillnad. Ta din röst på allvar. Vart fjärde år avgör du på samma villkor som alla andra ditt eget lands framtid. Vart femte år får myndiga medborgare dessutom rösta i valet till EU-parlamentet.

Var uppdaterad om demokratiska frågor

Först och främst, för att veta vad du skulle kunna göra vehöver du ha läget klart för dig. Du behöver veta hur det ser ut i världen, i Europa nationellt och framförallt lokalt. Det är i vår närhet vi i regel kan göra den största skillnaden. Läs, diskutera och ställ frågor.

Stötta ditt lokala näringsliv

Demokrati är en fråga om lika rättigheter och förutsättningar för alla. Detta gäller även ekonomi och näringsliv. Men det lokala näringslivet har ofta svårare att hävda sig än stora internationella aktörer. Att lokala företag får möjlighet att överleva är också en fråga om demokrati.

Stöd en organisation

Det finns många olika organisationer som behöver ekonomiskt stöd. Det kan vara allt från en lokal ideell förening för demokrati till stora organisationer som Greenpeace som jobbar för människors rättigheter. En liten peng är lika välkommen som en stor. Du kan även hjälpa till att stötta praktiskt, hjälpa till med att dela ut flygblad eller samla in namnunderskrifter.

Var aktiv i lokala föreningar

Du behöver inte engagera dig direkt i just demokratiorganisationer. Genom att vara aktiv i det lokala föreningslivet kan du skapa en plattform för diskussion och deltagande.

Skriv debattinlägg och insändare till tidningar

Tidningar gillar väl uttänkta insändare. Du kan även dra ihop experter och kunniga inom ett område för längre debattinlägg.

Skriv en bok

Om du verkligen brinner för ett ämne, skriv en bok. Det skapar förtroende och auktoritet. I dag är det dessutom lätt att på egen hand ge ut böcker eller nå ut genom en E-bok.

Demokrati i skolan

Om du har barn i skolåldern eller jobbar inom skolan, engagera lärare och elever. Se till att din skola har en specifik plan och för skolans egna demokratiska arbetet och engagera barnen i demokratifrågor.

Be EU-kommissionen fixa ett förslag till en ny lag

Om du har idéer till något som kan förbättra demokratin i samhället så har du faktiskt tillåtelse att skriva direkt till EU-kommissionen. Den här möjligheten har alla EU-medborgare.

Ta saken i egna händer!

Ibland räcker det inte med att vara engagerad i en organisation eller försöka peta på politiker för att något ska hända. Samla namnunderskrifter till en folkomröstning eller starta en demonstration.

EU-parlamentet, eller Europaparlamentet, är ett av EU:s viktigaste beslutsfattande organ. Detta är en av EU:s två lagstiftande institutioner och har sitt huvudsäte i Strasbourg, Frankrike. Möten med hela parlamentet, så kallade ”plenarsessioner” tar plats i både Strasbourg och i Bryssel, Belgien. Kommitténs håller däremot alla möten i Bryssel.

EU-parlamentet består av ett bestämt antal parlamentariker från EU:s medlemsländer. Av dessa utses en kommissionsordförande, en första och andra vice ordförande samt en sekreterare. Kommissionsordförandens uppdrag är bland annat att leda parlamentets sammanträden och det är kommissionsordföranden som godkänner EU-parlamentet.

EU-parlamentets första föregångare var Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församling som inrättades 1952. 1962 uppstod Europaparlamentet. De första direkta valen skedde 1979.

Hur fungerar EU-parlamentet?

Europaparlamentet har tre huvuduppgifter: Stiftar lagar, utövar kontroll och beslutar om EU-budgeten.

Lagstiftning

Eu-parlamentet stiftar EU-lagar tillsammans med Europarådet, på grundval av EU-kommissionens förslag. Här beslutar man även om internationella avtal samt om EU:s presumtiva utvidgningar. Parlamentet granskar också kommissionens arbetsprogram och uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning. EU-parlamentet har möjlighet att skapa lagar inom alla områden där EU agerar beslutsfattande.

Kontroll

Europaparlamentet har ett demokratiskt uppdrag för att granska andra EU-institutioner som syftar till att säkerställa demokratiskt sätt att arbeta på. Det finns även en kommissionsordförande som har ett eget uppdrag inom kontroll i och med att denna person godkänner hela kommissionen. Dessutom har kommissionsordförande möjlighet att avsätta kommissionen genom misstroendeomröstning.

Europaparlamentet beviljar även ansvarsfrihet vilket innebär att de måste godkänna kommissionens förvaltning av budgeten. Här handläggs allmänhetens framställningar och då kan parlamentet besluta om och tillsätta särskilda utredningar. Inom EU-parlamentet diskuterar även ekonomi och penningpolitik. Ett särskilt löpande samtal förs med den Europeiska centralbanken. Övriga uppgifter för EU-parlamentet är att ställa frågor till kommissionen och rådet och bevaka valen.

Hur många mandat finns i EU-parlamentet?

EU-parlamentet består av 705 ledamöter från EUs 25 medlemsländer. Mandaten är fördelade i proportion till medlemsländernas befolkningsstorlek. Sverige har till exempel 21 mandat i EU-parlamentet medan Tyskland har 96 mandat. Just 96 mandat är högsta tillåtna mandat för ett enskilt EU-land.

Hur går valen till EU-parlamentet till?

Val till Europaparlamentet, mera känt som Europaval, eller EU-val, sker genom direkta och allmänna val vart femte år. Det senaste valet till Europaparlamentet var den 23–26 maj 2019. Medlemsländerna och alla valberättigade medborgare (i regel de som har uppnått en viss ålder, i det vanligaste fallet från och med 18 års ålder) får rösta i de allmänna valen. Eftersom medlemsländerna tillsammans har omkring 350 miljoner röstberättigade unionsmedborgare är just EU-valen de största transnationella valen i världen, samt kan man säga att EU-valen utgör de näst största demokratiska valen till ett parlament.

Under valåret hålls valet på våren under fem dagar, från en torsdag till och med söndag. Varje medlemsland får själv välja vilken eller vilka dagar under denna period som valet skall äga rum.

Ordet Demokrati kommer från Grekland och betyder Folkstyre. Vi vet att ordet Demokrati har funnits i Svenskan sedan 1596. Demokrati är sammansatt av de två beståndsdelarna δῆμος, demos som betyder ”folket” och κράτος, kratos som betyder ”styre”. Motsatsen till demokrati är diktatur, vilket innebär att ett enskilt parti eller en diktator har den absoluta makten. Medborgarna har inte heller någon egen makt att kunna påverka vem eller vilka som leder makten.

Egentligen finns ingen vedertagen definition av ordet eftersom många har egna uppfattningar om vad ordet betyder. Många sammanblandar Demokrati med allmän rösträtt eller jämställdhet, att alla ska kunna rösta. Men ordet i sig har egentligen ingenting med synsätt eller moraliska värderingar att göra även om det finns det saker som många är överens om hör ihop med demokrati. Till exempel anser de flesta att alla människor har lika värde och rättigheter, att det bör finnas fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet. De flesta anser nog också att alla bör vara lika inför lagen och att det ska hållas fria val. Men även om någon form av folkstyre skulle finnas innebär inte detta att allt uppräknat ovan ingår i det demokratiska landets lagar. Istället finns det många olika typer av demokratier och många olika nivåer av folkstyre.

När blev Sverige en demokrati?

Eftersom demokrati inte är ett absolut begrepp är det svårt att säga exakt när Sverige blev en demokrati. Redan för många hundra år sedan fanns en riksdag i Sverige med representanter för de fyra stånden. Sverige fick dock inte allmän rösträtt för män förrän 1909 och kvinnor kunde inte rösta förrän 1921. Man brukar därför säga att Sveriges väg mot demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att det svenska partiväsendet utformades.

Indirekt eller representativ demokrati

Sedan 1990 är mertalet länder i världen demokratiska. Alla länder är i större eller mindre grad indirekta eller representativa demokratier. I en direkt demokrati skulle folket själva, utan representerar bestämma över landet. Alla länder har en regering och även någon form av riksdag eller parlament som bestämmer om och genomför lagar. Så är det också i Sverige där befolkningen ger partier mandat genom sina röster i riksdagsvalen.

Direkt demokrati

Ett av de mest demokratiska länderna i världen är Schweiz, där både många små och stora lagar och förändringar implementeras i landet genom att folket genomför folkomröstningar. Ett 20-tal folkomröstningar sker i landet och direkt demokrati är grundtanken i Schweiz system. Medborgare kan själva ta upp egna frågor och lägga förslag genom medborgarinitiativ vilket även det är ett verktyg för direkt demokrati.

Demokrati inom EU

Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon, Portugal, av EU-länderna den 13 december 2007. Lissabonfördraget är en omarbetning av den Europeiska institutionen som upprättades i Rom 2004. Innehållet i det nya fördraget var i stora drag detsamma som det äldre, men man förtydligade och underströk en rad viktiga punkter. En av de utmärkande dragen i det nya fördraget var att demokrati, säkerhet och jämställdhet stärktes. I Lissabonfördraget understryks att EU styrs av demokratiska principer. Demokratiska principer betonas i en särskild del i Lissabonfördraget där olika typer av demokratisk principer och styrning definieras, som principen om jämlikhet, representativ demokrati samt deltagardemokrati.

Eus grundsyn på demokrati

I Fördraget om den Europeiska Unionen, eller FEU, som reglerar EU:s grundläggande konstruktion och mål kan man läsa i artikel 2:

Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Tydliggörandet i Lissabonfördraget av EU:s grundläggande demokratiska grundsyn bör framförallt betraktas som en reglerande motvikt i förhållande till Eus beslutsprocesser. Det organ som främst beslutar om lagar och förordningar i EU som berör demokratiska spörsmål är EU-parlamentet. Därför kan förtydligandena i Lissabonfördraget ses som en vägledning för EU-parlamentet.

Principen om demokratisk jämlikhet kodifieras i artikel 8 i EU-fördraget. Här fastslås att alla unionens medborgare har rätt till lika mycket uppmärksamhet från unionens institutioner. Här stadgas även att alla medborgare i hela EU anses vara EU-medborgare och att de skall kunna ha medlemsskap i EU vid sidan av sitt nationella medborgarskap.

EU som indirekt demokrati

EU har valt att använda sig av det mindre vanliga ordet, representativ, istället för indirekt, om sin form av demokrati. Sverige är en indirekt demokrati då folket utser representanter som fattar beslut i folkets namn. Däremot kan direkt demokrati förekomma på en nationell nivå genom främst folkomröstningar. Dessa möjligheter finns dock inte i EU som är en helt och hållet representativ demokrati. Detta fastslås i I artikel 10 (8a) i EU-fördraget. Här är det fastslaget att EU:s arbetssätt skall bygga på just representativ demokrati. Här betonas att medborgarna företräds direkt på unionsnivå i Europaparlamentet. Den demokratiska ordningen fastställs genom att medlemsstaterna företräd i Europeiska rådet av sin stats- eller regeringschef och av sin regering i rådet. Medlemsstaternas företrädare anses demokratiskt ansvariga både inför sina nationella parlament och inför sina medborgare.

I Lissabonfördraget får Europaparlamentet och Europarådet en mer jämlik ställning vilket skyddar både EU:s och medborgarnas demokratiska rättigheter. Dock skall påpekas att EU-medborgarna endast får välja representanter till EU-parlamentet och ej till EU-rådet eller till andra viktiga institutioner. Därför är den demokratiska ordningen som indirekt demokrati för medlemsmedborgarna direkt knuten till just EU-parlamentet. Medborgarnas regeringar har dock inflytande över andra instanser. Men detta betyder också att det ej finns möjlighet till ansvarsutkrävande på den europeiska nivån.