Vi lever i en värld där många människor kämpar varje dag för att skapa en bättre tillvaro. Organisationer arbetar hårt för att försöka skapa en värld där alla där alla skall kunna leva där det råder rättvisa, jämlikhet och lika villkor för alla. Dessa organisationer är beroende av stöd från oss alla, direkt och indirekt. Vi måste alla hjälpas åt i vår närhet för att göra det vi kan för att hjälpa de demokratiska krafterna. Hur kan vi då som medborgare i vårt land och som EU-medborgare själva hjälpa till med att stärka demokratin i vårt samhälle? Hur kan vi hjälpa till att skydda de demokratiska krafterna genom vårt eget handlande där vi själva bor och lever? Här är 10 saker du själv kan göra för demokratin:

Rösta

Det viktigaste som alla medborgare bör göra är att vara aktiv under valen och engagera dig i dom. Varje röst är viktig. Tillsammans skapar många små röster tyngd och gör skillnad. Ta din röst på allvar. Vart fjärde år avgör du på samma villkor som alla andra ditt eget lands framtid. Vart femte år får myndiga medborgare dessutom rösta i valet till EU-parlamentet.

Var uppdaterad om demokratiska frågor

Först och främst, för att veta vad du skulle kunna göra vehöver du ha läget klart för dig. Du behöver veta hur det ser ut i världen, i Europa nationellt och framförallt lokalt. Det är i vår närhet vi i regel kan göra den största skillnaden. Läs, diskutera och ställ frågor.

Stötta ditt lokala näringsliv

Demokrati är en fråga om lika rättigheter och förutsättningar för alla. Detta gäller även ekonomi och näringsliv. Men det lokala näringslivet har ofta svårare att hävda sig än stora internationella aktörer. Att lokala företag får möjlighet att överleva är också en fråga om demokrati.

Stöd en organisation

Det finns många olika organisationer som behöver ekonomiskt stöd. Det kan vara allt från en lokal ideell förening för demokrati till stora organisationer som Greenpeace som jobbar för människors rättigheter. En liten peng är lika välkommen som en stor. Du kan även hjälpa till att stötta praktiskt, hjälpa till med att dela ut flygblad eller samla in namnunderskrifter.

Var aktiv i lokala föreningar

Du behöver inte engagera dig direkt i just demokratiorganisationer. Genom att vara aktiv i det lokala föreningslivet kan du skapa en plattform för diskussion och deltagande.

Skriv debattinlägg och insändare till tidningar

Tidningar gillar väl uttänkta insändare. Du kan även dra ihop experter och kunniga inom ett område för längre debattinlägg.

Skriv en bok

Om du verkligen brinner för ett ämne, skriv en bok. Det skapar förtroende och auktoritet. I dag är det dessutom lätt att på egen hand ge ut böcker eller nå ut genom en E-bok.

Demokrati i skolan

Om du har barn i skolåldern eller jobbar inom skolan, engagera lärare och elever. Se till att din skola har en specifik plan och för skolans egna demokratiska arbetet och engagera barnen i demokratifrågor.

Be EU-kommissionen fixa ett förslag till en ny lag

Om du har idéer till något som kan förbättra demokratin i samhället så har du faktiskt tillåtelse att skriva direkt till EU-kommissionen. Den här möjligheten har alla EU-medborgare.

Ta saken i egna händer!

Ibland räcker det inte med att vara engagerad i en organisation eller försöka peta på politiker för att något ska hända. Samla namnunderskrifter till en folkomröstning eller starta en demonstration.

EU-parlamentet, eller Europaparlamentet, är ett av EU:s viktigaste beslutsfattande organ. Detta är en av EU:s två lagstiftande institutioner och har sitt huvudsäte i Strasbourg, Frankrike. Möten med hela parlamentet, så kallade ”plenarsessioner” tar plats i både Strasbourg och i Bryssel, Belgien. Kommitténs håller däremot alla möten i Bryssel.

EU-parlamentet består av ett bestämt antal parlamentariker från EU:s medlemsländer. Av dessa utses en kommissionsordförande, en första och andra vice ordförande samt en sekreterare. Kommissionsordförandens uppdrag är bland annat att leda parlamentets sammanträden och det är kommissionsordföranden som godkänner EU-parlamentet.

EU-parlamentets första föregångare var Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församling som inrättades 1952. 1962 uppstod Europaparlamentet. De första direkta valen skedde 1979.

Hur fungerar EU-parlamentet?

Europaparlamentet har tre huvuduppgifter: Stiftar lagar, utövar kontroll och beslutar om EU-budgeten.

Lagstiftning

Eu-parlamentet stiftar EU-lagar tillsammans med Europarådet, på grundval av EU-kommissionens förslag. Här beslutar man även om internationella avtal samt om EU:s presumtiva utvidgningar. Parlamentet granskar också kommissionens arbetsprogram och uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning. EU-parlamentet har möjlighet att skapa lagar inom alla områden där EU agerar beslutsfattande.

Kontroll

Europaparlamentet har ett demokratiskt uppdrag för att granska andra EU-institutioner som syftar till att säkerställa demokratiskt sätt att arbeta på. Det finns även en kommissionsordförande som har ett eget uppdrag inom kontroll i och med att denna person godkänner hela kommissionen. Dessutom har kommissionsordförande möjlighet att avsätta kommissionen genom misstroendeomröstning.

Europaparlamentet beviljar även ansvarsfrihet vilket innebär att de måste godkänna kommissionens förvaltning av budgeten. Här handläggs allmänhetens framställningar och då kan parlamentet besluta om och tillsätta särskilda utredningar. Inom EU-parlamentet diskuterar även ekonomi och penningpolitik. Ett särskilt löpande samtal förs med den Europeiska centralbanken. Övriga uppgifter för EU-parlamentet är att ställa frågor till kommissionen och rådet och bevaka valen.

Hur många mandat finns i EU-parlamentet?

EU-parlamentet består av 705 ledamöter från EUs 25 medlemsländer. Mandaten är fördelade i proportion till medlemsländernas befolkningsstorlek. Sverige har till exempel 21 mandat i EU-parlamentet medan Tyskland har 96 mandat. Just 96 mandat är högsta tillåtna mandat för ett enskilt EU-land.

Hur går valen till EU-parlamentet till?

Val till Europaparlamentet, mera känt som Europaval, eller EU-val, sker genom direkta och allmänna val vart femte år. Det senaste valet till Europaparlamentet var den 23–26 maj 2019. Medlemsländerna och alla valberättigade medborgare (i regel de som har uppnått en viss ålder, i det vanligaste fallet från och med 18 års ålder) får rösta i de allmänna valen. Eftersom medlemsländerna tillsammans har omkring 350 miljoner röstberättigade unionsmedborgare är just EU-valen de största transnationella valen i världen, samt kan man säga att EU-valen utgör de näst största demokratiska valen till ett parlament.

Under valåret hålls valet på våren under fem dagar, från en torsdag till och med söndag. Varje medlemsland får själv välja vilken eller vilka dagar under denna period som valet skall äga rum.