Vi skriver om demokrati och EU!
Lissabonfördraget en hemsida om EU & om demokrati inom EU

Om Lissabonfördraget och om Demokrati
Den här sidan handlar om Lissabonfördraget, om EU:s organisation och arbetssätt i allmänhet, samt om demokrati och demokratiska frågeställningar.
Besök sidorna för att få lära dig allt om hur EU fungerar och om hur demokrati fungerar inom EU. Vad kan du själv göra för demokratin som EU-medborgare? Läs vidare så får du veta.

Viktigt om hemsidan, OBS:
Den här sidan är INTE kopplad till EU, någon myndighet eller organisation. Vi som har gjort den här sidan har som syftet att förenkla information så att den blir lättillgänglig och lätt att förstå.
Vi som arbetar med sidan gör det ideellt och har ingen som helst avsikt att göra någon som helst propaganda eller liknande.

Samarbeten och förslag
Vi som arbetar med hemsidan Lissabonfördraget arbetar helt ideellt och är inte bunden till någon. Du får gärna kontakta oss med dina idéer, vi är öppna för alla typer av samarbeten.
Om du har förslag till hemsida, vill skänka ett bidrag eller vill samarbeta med oss på något sett så är du välkommen att kontakta oss. Det gör du genom sidan ”kontakta oss”.
Vad är Lissabonfördraget?
I Lissabonfördraget står vad EU kan och inte kan göra och hur EU-länderna ska arbeta tillsammans. Lissabonfördraget är en omarbetning av den Europeiska institutionen som upprättades i Rom 2004. EU sammanfattar själv de viktigaste förändringarna som:
”Mer makt till Europaparlamentet, enklare omröstningsregler i rådet, medborgarinitiativet, en permanent ordförande i Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny utrikestjänst.”
Varför tillkom Lissabonfördraget?
Redan i Nicefördraget 2001 hade ett framtida behov tydliggjorts av att fortsätta reformera unionens rättsliga struktur eftersom EU stod inför en utvidgning. Särskilt såg man detta behov efter utvidgningen 2004. Den 21 juni 2007 samlades Europeiska rådet i Bryssel för att nå en uppgörelse om grunderna för ett nytt fördrag. Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon, Portugal, av EU-länderna den 13 december 2007.
För att kunna träda i kraft måste alla Europeiska unionens medlemsstater ratificera fördraget i enlighet med sina egna konstitutionella bestämmelser. Dock krävdes en omröstning i Irland på grund av landets konstitution. Den 12 juni 2008 röstade en majoritet på 53 % mot fördraget. Den 2 oktober 2009 hölls en ny folkomröstning i Irland vilket resulterade i en majoritet på 67 % för fördraget. Först då kunde Lissabonfördraget träda i kraft, vilket det gjorde den 1:a december 2009.
Stärkta och tydliggjorda rättigheter
Lissabonfördraget behöll de flesta av de institutionella förändringar som redan fanns med i den äldre konstitutionen som ordförande för Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny mandatfördelning för Europaparlamentet. Innehållet i det nya fördraget var i stora drag detsamma som det äldre, men man förtydligade och underströk en rad viktiga punkter.
Även om många nya paragrafer tillkom så ändrade man snarare formuleringar och underströk detaljer än att omforma nytt innehåll. På en rad punkter gjordes förtydliganden, som om lika institutioners förhållande till varandra, arbetssätt och om demokratisk ordning med mera. En stor förbättring var att grundläggande rättigheter stärktes genom att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna nu erhöll samma juridiska status som fördragen.
Stärkt gemensamt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete
En viktig del av det nya fördraget var att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, stärktes genom att flera olika befattningar slogs samman till ”Utrikesrepresentanten” eller ”Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik”. Detta är en hög befattning inom EU som utses av Europeiska rådet. Utrikesrepresentanten är vice ordförande i Europeiska kommissionen, ordförande i rådet för utrikes frågor samt leder och ansvarar för Europeiska utrikestjänsten. Den ursprungliga representanten var en tjänst som infördes i och med Amsterdamfördraget 1999. Men genom Lissabonfördraget slogs denna tjänst samman med andra tjänster.
Tidigare hade EU haft ett halvårsvist roterande ordförandeskap
för Europeiska rådet som delats mellan medlemsstaternas stats- och regeringschefer. Men denna tjänst ersattes med en ordförande. Perioden för nyval blev nu efter två och ett halvt år.
Nya befogenheter enligt Lissabonfördraget
Lissabonfördraget innebar att den Europeiska Unionens befogenheter delas in i tre kategorier. Detta innebära att vad Unionen får göra och vad medlemsländerna får göra specificeras till tre huvudkategorier:
Exklusiv befogenhet:
Detta är den mest långt gående befogenheten och innebär att enbart Unionen själv får lagstifta och anta bindande rättsakter. Medlemsstaternas befogenheter begränsas därigenom till att endast tillämpa unionens beslut.
Delad befogenhet:
Medlemsstaterna har befogenheter att själva lagstifta så till vidare att unionen inte redan har lagstiftat på området i fråga.
Stödjande befogenhet:
Stödjande befogenhet innebär att unionen har möjlighet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas politik men kan inte stifta lagar inom området ifråga.
EU:s institutioner:
Lissabonfördraget innebar att Europeiska rådet och Europeiska centralbanken blev egna institutioner. Därmed ökade unionens institutioner från fem till sju. Nya förordningar enligt lagstiftningsförfaranden innebar att Europaparlamentet erhöll samma lagstiftningsstatus som Europeiska Unionens råd. Parlamentets antal mandat fastställdes till 750, exklusive talmannen. Medlemsländernas medborgares demokratiska rättigheter kan på så vis sägas stärkas då Parlamentet och Rådet erhöll samma status. Dessutom antogs nya regler angående öppenheten i rådet. Detta innebar att sammanträdena blev öppna för allmänheten då lagstiftning diskuterades eller antogs.
Stärkta medborgarrättigheter.
I Lissabonfördraget förekommer den 54 artiklar långa ”rättighetsstadgan” som fastslår medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Även ett europeiskt medborgarinitiativ skapades, vilket möjliggör för unionsmedborgare att kräva lagförslag från kommissionen.
Frihet, säkerhet och rättvisa
Där Lissabonfördraget gjorde mest ändringar och förbättringar var inom ”Området med frihet, säkerhet och rättvisa”. En tidigare pelarstruktur ersattes med en mer enhetlig struktur. Politikområdet omfattar bland annat asyl- och flyktingpolitik, polisiärt och straffrättsligt samarbete och Schengensamarbetet och ett överstatligt samarbete inleddes dessa områden.
Kritik mot Lissabonfördraget
Även om demokratiska rättigheter och en mer samordnad politik inom rättspolitiska frågor stärks, så finns även en del kritik mot Lissabonfördraget. Exempelvis valde Storbritannien, Irland och Danmark att stå utanför vissa samarbeten. En del kritiker menar att Lissabonfördraget skapar ett ännu större och överstatligt EU, samt att medlemsstaternas rättigheter till lagstiftning inskränks genom att de ej skall skapa egna lagar där EU redan har lagstadgat.
Oavsett kritik måste man nog tillstå att EU:s medborgare nu kommer närmare EU än någonsin tidigare. Just Lissabonfördraget har ju skapat möjlighet för en miljon medborgare i medlemsstaterna att själva kunna be EU-kommissionen att skapa nya lagförslag.
Blogg

Vad kostar EU-medlemskapet för Sverige?
Sveriges EU-medlemskap kostar i genomsnitt 21,8 miljarder kronor årligen. Sverige betalar en årlig medlemsavgift för sitt EU-medlemskap som ligger på 35,5 miljarder kronor, men vi får samtidigt tillbaka 13,7 miljarder kronor årligen i form av EU-bidrag.
Notera gärna att Sveriges medlemskapsavgift till EU skiftar från år till år.
Hur stor blir Sveriges avgift till EU i framtiden?
Sveriges framtida EU-avgift blir i regel marginellt högre för varje år som går. EU-avgiften kommer med stor sannolikhet fortfarande ligga på 0,82 procent av Sveriges BNI årligen, vilket kan medföra att en avgift på cirka 45 miljarder kronor kan göra sig gällande år 2021 och framåt.
Betalar Sverige mycket pengar till EU?
Då Sverige är ett förhållandevis rikt land med en hög ekonomisk aktivitet betalar vi mer till EU i jämförelse med länder vari den ekonomiska situationen är mer ansträngd. Förenklat betalar rika länder i regel alltid mer i jämförelse med fattigare länder.
Vi kan därför slutleda att Sverige betalar mycket pengar till EU.
Varför skiljer EU-avgiften sig från år till år?
Sveriges skiftande EU-avgift beror på engångseffekter likt förskottsinbetalningar, ändrade budgetar och EU-rabatter som betalas ut retroaktivt. Utöver detta är det vanligt att somliga EU-länder betalar in sina avgifter för sent, vilket påverkar avgiften för alla EU-länder.
Tjänar Sverige pengar på sitt EU-medlemskap?
Även om de årliga EU-inbetalningarna är större än utbetalningarna från EU hävdar ett flertal organisationer att Sverige tjänar pengar på sitt EU-medlemskap. Det tyska forskningsinstitutet IFO samt den tyska Bertelsmannsstiftelsen påpekar att Sverige tjänar miljontals euro årligen på sitt EU-medlemskap.
3 utredare som hävdar att Sverige tjänar pengar på EU-medlemskapet
- EU-kommissionen: Sverige tjänar 489 miljarder kronor årligen på sitt EU-medlemskap.
- IFO: Sverige tjänar 267,5 miljarder kronor årligen på sitt EU-medlemskap.
- Bertelsmanns: Sverige tjänar 187,3 miljarder kronor årligen på sitt EU-medlemskap.
Men alla är dock inte odelat positiva till de ekonomiska konsekvenser som Sveriges EU-medlemskap bidrar med. Till SVT påpekar omvärldsstrategen Mark Brolin att EU är en glorifierad ryggdunkarklubb samt att de EU-finansierade undersökningarna inte är att lita på.
Huruvida Sveriges EU-medlemskap är lönsamt eller inte varierar i regel beroende på den svarandes politiska åskådning.
Läs mer: Detta gör EU-kommissionen.
Hur mycket betalar varje EU-land?
Nedan kan du ta del av en sammanfattande tabell som ger dig en bra överblick gällande storleken på Sveriges EU-avgift, inklusive hur mycket de återstående EU-länderna betalar in till EU årligen. Den fakta som återges i tabellen är inhämtad från EC.Europa.
EU-land | EU-avgift (i miljoner euro) | EU-avgift i % av BNP |
Belgien | 6,796.71 | 01.29 |
Bulgarien | 1,107.11 | 01.32 |
Tjeckien | 3,029.07 | 01.01 |
Danmark | 1,473.07 | 01.26 |
Tyskland | 12,132.98 | 01.15 |
Estland | 505.09.00 | 0.9 |
Irland | 1,639.45 | 01.31 |
Grekland | 6,536.93 | 01.25 |
Spanien | 13,599.01 | 01.34 |
Frankrike | 13,162.33 | 01.29 |
Italien | 9,585.87 | 01.31 |
Cypern | 183.57.00 | 01.33 |
Lettland | 911.38.00 | 01.19 |
Litauen | 1,652.80 | 01.27 |
Luxemburg | 1,548.52 | 01.31 |
Ungern | 5,330.92 | 01.28 |
Malta | 135.24.00 | 01.37 |
Nederländerna | 2,064.32 | 01.05 |
Österrike | 1,875.81 | 01.23 |
Polen | 14,440.60 | 01.31 |
Portugal | 4,715.26 | 01.37 |
Rumänien | 2,659.47 | 01.23 |
Slovenien | 847.38.00 | 01.33 |
Slovakien | 1,785.12 | 01.25 |
Finland | 1,293.00 | 01.33 |
Sverige | 1,757.02 | 01.12 |
Hur mycket får Sverige i EU-bidrag?
Ibland kan man undra vad EU-parlamentet gör – samlar de bara in pengar från medlemsländerna? Sanningen är dock att pengarna gör nytta.
Även om Sveriges EU-avgift är påtaglig får vi tillbaka en ansenlig summa tack vare de EU-bidrag som betalas ut årligen. I tabellen nedan ser du hur mycket pengar svenska myndigheter och organisationer tog emot år 2019.
Du blir även varse om den procentuella andel pengar som varje myndighet och organisation får ta del av.
EU avgift per land – komplett tabell
EU-bidrag | 2019 (miljoner kronor) | Procentuell andel |
Jordbruksverket | 10 051 mkr | 65 % |
Universitet och Högskolor |
1 254 mkr | 9 % |
Regionalstöd till Tillväxtverket | 1 284 mkr | 7 % |
Interregionala | 586 mkr | 2 % |
Socialfonden | 921 mkr | 6% |
Trafikverket | 114 mkr | 2 % |
Migrationsverket | 607 mkr | 3 % |
Polismyndigheten | 78 mkr | 0,2 % |
Övriga organisationer | 1 039 mkr | 6 % |
EU-avgiften bidrar till ett mer öppet Europa
En av de starkaste fördelarna med ett svenskt EU-medlemskap är att inhemska företag blir en del av den inre marknaden, och därmed får såväl importera som exportera varor tullfritt inom EU. EU har även slopat roamingavgifter för mobiltelefoner, vilket bidrar till en ökad kommunikation och rörlighet inom EU.
Mer specifikt har landsgränserna luckrats upp, åtminstone marginellt. Man kan bland annat skaffa ett kreditkort med shoppingförmåner och handla varor tullfritt från exempelvis Spanien eller Italien, eller ett kreditkort för resor och få en inkluderad reseförsäkring samt bonus såvida du exempelvis har planer på att semestra i Grekland.
På Kreditkortguiden kan du läsa mer om kreditkort som nischats mot svenskar, men som även lämpar sig väl såvida du reser frekvent inom Europa. Tack vare smidiga jämförelsetabeller kan du enkelt hitta ett kreditkort som lämpar sig väl för ditt konsumtionsmönster. Men som Kreditkortguiden själva påpekar är det av stor vikt att valutapåslaget är litet eller helt slopat såvida du ofta gör inköp i utländsk valuta.

Involvera dig i frågor om EU och demokrati
Vi lever i en värld där många människor kämpar varje dag för att skapa en bättre tillvaro. Organisationer arbetar hårt för att försöka skapa en värld där alla där alla skall kunna leva där det råder rättvisa, jämlikhet och lika villkor för alla. Dessa organisationer är beroende av stöd från oss alla, direkt och indirekt. Vi måste alla hjälpas åt i vår närhet för att göra det vi kan för att hjälpa de demokratiska krafterna. Hur kan vi då som medborgare i vårt land och som EU-medborgare själva hjälpa till med att stärka demokratin i vårt samhälle? Hur kan vi hjälpa till att skydda de demokratiska krafterna genom vårt eget handlande där vi själva bor och lever? Här är 10 saker du själv kan göra för demokratin:
Rösta
Det viktigaste som alla medborgare bör göra är att vara aktiv under valen och engagera dig i dom. Varje röst är viktig. Tillsammans skapar många små röster tyngd och gör skillnad. Ta din röst på allvar. Vart fjärde år avgör du på samma villkor som alla andra ditt eget lands framtid. Vart femte år får myndiga medborgare dessutom rösta i valet till EU-parlamentet.
Var uppdaterad om demokratiska frågor
Först och främst, för att veta vad du skulle kunna göra vehöver du ha läget klart för dig. Du behöver veta hur det ser ut i världen, i Europa nationellt och framförallt lokalt. Det är i vår närhet vi i regel kan göra den största skillnaden. Läs, diskutera och ställ frågor.
Stötta ditt lokala näringsliv
Demokrati är en fråga om lika rättigheter och förutsättningar för alla. Detta gäller även ekonomi och näringsliv. Men det lokala näringslivet har ofta svårare att hävda sig än stora internationella aktörer. Att lokala företag får möjlighet att överleva är också en fråga om demokrati.
Stöd en organisation
Det finns många olika organisationer som behöver ekonomiskt stöd. Det kan vara allt från en lokal ideell förening för demokrati till stora organisationer som Greenpeace som jobbar för människors rättigheter. En liten peng är lika välkommen som en stor. Du kan även hjälpa till att stötta praktiskt, hjälpa till med att dela ut flygblad eller samla in namnunderskrifter.
Var aktiv i lokala föreningar
Du behöver inte engagera dig direkt i just demokratiorganisationer. Genom att vara aktiv i det lokala föreningslivet kan du skapa en plattform för diskussion och deltagande.
Skriv debattinlägg och insändare till tidningar
Tidningar gillar väl uttänkta insändare. Du kan även dra ihop experter och kunniga inom ett område för längre debattinlägg.
Skriv en bok
Om du verkligen brinner för ett ämne, skriv en bok. Det skapar förtroende och auktoritet. I dag är det dessutom lätt att på egen hand ge ut böcker eller nå ut genom en E-bok.
Demokrati i skolan
Om du har barn i skolåldern eller jobbar inom skolan, engagera lärare och elever. Se till att din skola har en specifik plan och för skolans egna demokratiska arbetet och engagera barnen i demokratifrågor.
Be EU-kommissionen fixa ett förslag till en ny lag
Om du har idéer till något som kan förbättra demokratin i samhället så har du faktiskt tillåtelse att skriva direkt till EU-kommissionen. Den här möjligheten har alla EU-medborgare.
Ta saken i egna händer!
Ibland räcker det inte med att vara engagerad i en organisation eller försöka peta på politiker för att något ska hända. Samla namnunderskrifter till en folkomröstning eller starta en demonstration.

Vad gör EU-parlamentet?
EU-parlamentet, eller Europaparlamentet, är ett av EU:s viktigaste beslutsfattande organ. Detta är en av EU:s två lagstiftande institutioner och har sitt huvudsäte i Strasbourg, Frankrike. Möten med hela parlamentet, så kallade ”plenarsessioner” tar plats i både Strasbourg och i Bryssel, Belgien. Kommitténs håller däremot alla möten i Bryssel.
EU-parlamentet består av ett bestämt antal parlamentariker från EU:s medlemsländer. Av dessa utses en kommissionsordförande, en första och andra vice ordförande samt en sekreterare. Kommissionsordförandens uppdrag är bland annat att leda parlamentets sammanträden och det är kommissionsordföranden som godkänner EU-parlamentet.
EU-parlamentets första föregångare var Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församling som inrättades 1952. 1962 uppstod Europaparlamentet. De första direkta valen skedde 1979.
Hur fungerar EU-parlamentet?
Europaparlamentet har tre huvuduppgifter: Stiftar lagar, utövar kontroll och beslutar om EU-budgeten.
Lagstiftning
Eu-parlamentet stiftar EU-lagar tillsammans med Europarådet, på grundval av EU-kommissionens förslag. Här beslutar man även om internationella avtal samt om EU:s presumtiva utvidgningar. Parlamentet granskar också kommissionens arbetsprogram och uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning. EU-parlamentet har möjlighet att skapa lagar inom alla områden där EU agerar beslutsfattande.
Kontroll
Europaparlamentet har ett demokratiskt uppdrag för att granska andra EU-institutioner som syftar till att säkerställa demokratiskt sätt att arbeta på. Det finns även en kommissionsordförande som har ett eget uppdrag inom kontroll i och med att denna person godkänner hela kommissionen. Dessutom har kommissionsordförande möjlighet att avsätta kommissionen genom misstroendeomröstning.
Europaparlamentet beviljar även ansvarsfrihet vilket innebär att de måste godkänna kommissionens förvaltning av budgeten. Här handläggs allmänhetens framställningar och då kan parlamentet besluta om och tillsätta särskilda utredningar. Inom EU-parlamentet diskuterar även ekonomi och penningpolitik. Ett särskilt löpande samtal förs med den Europeiska centralbanken. Övriga uppgifter för EU-parlamentet är att ställa frågor till kommissionen och rådet och bevaka valen.
Hur många mandat finns i EU-parlamentet?
EU-parlamentet består av 705 ledamöter från EUs 25 medlemsländer. Mandaten är fördelade i proportion till medlemsländernas befolkningsstorlek. Sverige har till exempel 21 mandat i EU-parlamentet medan Tyskland har 96 mandat. Just 96 mandat är högsta tillåtna mandat för ett enskilt EU-land.
Hur går valen till EU-parlamentet till?
Val till Europaparlamentet, mera känt som Europaval, eller EU-val, sker genom direkta och allmänna val vart femte år. Det senaste valet till Europaparlamentet var den 23–26 maj 2019. Medlemsländerna och alla valberättigade medborgare (i regel de som har uppnått en viss ålder, i det vanligaste fallet från och med 18 års ålder) får rösta i de allmänna valen. Eftersom medlemsländerna tillsammans har omkring 350 miljoner röstberättigade unionsmedborgare är just EU-valen de största transnationella valen i världen, samt kan man säga att EU-valen utgör de näst största demokratiska valen till ett parlament.
Under valåret hålls valet på våren under fem dagar, från en torsdag till och med söndag. Varje medlemsland får själv välja vilken eller vilka dagar under denna period som valet skall äga rum.